Längesen nu, och oj vad mycket som skett i livet!
Jag jobbar på i Kristinehamn, vilket är en utmaning, men oftast en rolig sådan.
Jag har börjat träna på gym..gjorde en Bodyscan som visade att min kropp är 50 år gammal, inte okej! Därav min träning och även en omläggning av kosten..ska försöka att bli ung på nytt tänkte jag..men blir jag inte det, så, vad gör det om 100 år?!
Jag har predikat på lite olika ställen, vilket är så fantastiskt roligt!
Jag är kär och har världens finaste pojkvän, David...underbar är han! Snygg också! Och en riktig Gudsman..oh, hjärtat slår sådär härligt fort när jag tänker på honom..
Jag börjar få ordning i min lägenhet, börjar få ett hum om hur jag vill att det ska vara, vilka färger som ska vara vars och vad jag vill ha dit..
Snön har börjat smälta och jag börjar få en aning om att Kristinehamn faktiskt kan ha en gräsmatta att bjuda på, att de har asfalt och inte bara gator av is..
Jag ser fram emot att se vattnet här utan is också..för vem vet hur det ser ut utan is i Värmland?
Har hunnit hälsa på syster i Jönköping och träffa hennes fina Samuel, mys!
Hunnit vara hemma i Norrland några dagar, lärt mig åka slalom, haft kvalitetstid med familjen och njutit av att få norrlandsluft i mina lungor.
Jag har hunnit med att tvivla på mig själv men också att känna mig säker..
Jag har hunnit med att läsa Bibeln och be, men också att ifrågasätta och undra om Gud verkligen har koll på saker och ting..
Jag har känt mig pigg men också haft en period av extrem trötthet..
Jag har undrat, drömt, skrattat, gråtit, sovit, ätit frukostar, lunchar, middagar och fikat..
Jag har ändrat uppfattning om människor jag haft förutfattade meningar om..
Jag har varit på härliga hembesök hos härliga människor i församlingen jag har förmånen att få tillhöra..
Jag har hunnit såra människor, blivit sårad men jag har också hunnit bli förlåten och hunnit förlåtit..
Jag har träffat nya människor..
Jag har undvikit att hälsa på människor jag träffat, jag har hälsat och samtalat med människor..
Jag har längtat hem, jag har längtat bort men också längtat efter att få stanna..
Jag har frågat, undrat, önskat..
och under tiden jag skriver detta så tittar solen fram och berättar för mig att den inte har gett upp våren, den bara glömde bort tiden imorse när snön kom.. skönt.
Vad har du gjort?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar